Enligt ANDT-strategin bör under perioden 2011-2015

  • strukturer för samverkan mellan polismyndighet, kommuner, beroendevård, länsstyrelsen och trafikmyndigheter fortsatt utvecklas
  • användandet öka av alkolås och liknande teknik som kan hindra påverkade förare från att köra
  • statistiken inom trafikområdet bli mer tillförlitlig och jämförbar över tid
  • kunskapen öka om rattfylleriets omfattning och om förares användning av narkotika

Så arbetar vi i Skåne

Trafikverket har i många år verkat för att begränsa antalet dödade och skadade i trafiken orsakade av alkohol- och/eller drogfylleri. De arbetar med flera satsningar såsom Don´t drink & drive, SMADIT (Samverkan mot alkohol och droger i trafiken), Statistik och djupstudier, Insatsveckor och Alkolås.

Arbetet med Don´t drink & drive syftar till att minska antalet unga som kör berusade eller åker bil med någon som kör berusad. Samverkan sker med bland annat högstadie- och gymnasieskolor som kan ta del utav material om alkohol/droger och trafik genom satsningen Don’t drink & drive via Trafikverkets hemsida och expertis.

SMADIT är en metod som innebär att personer som misstänks för rattfylleri snabbt ska erbjudas kontakt med socialtjänst eller beroendevård för att få hjälp med eventuella alkohol- eller drogproblem. I SMADIT samverkar polisen, Kustbevakningen, Tullverket, socialtjänsten och beroendevården för rehabilitering av rattfyllerister (alkohol och droger). De övergripande målen är att minska antalet påverkade förare genom att minska antalet återfall bland ratt- och sjöfyllerister, att öka möjligheten för de som rapporteras för ratt- och sjöfylleri att ta itu med sina problem samt att minska kostnader för vård, behandling och samhällets övriga insatser.

Systematiskt arbete med att samla in kunskap och analysera orsakerna till dödsfallen i samtliga trafikolyckor på väg, görs i så kallade djupstudier av dödsolyckor. Djupstudierna är den avgörande källan för att mäta förekomst av alkohol och droger i dödsolyckor.

Trafikverket deltar i polisens insatsveckor mot rattfylleri.

Krav på alkolås ställs numera i alltfler fordons- och transportupphandlingar inom näringsliv och offentliga organisationer. År 2009 kom en förordning över miljö- och trafiksäkerhetskrav som gäller för myndigheters inköp, leasing och användning av bilar samt för vissa upphandlade vägtransporter. Förordningens syfte är att öka andelen miljöanpassade och trafiksäkra bilar och ställer krav på bland annat alkolås. Förordningen gäller för myndigheter under regeringen vilket gör att bland annat Trafikverket, Tullverket, Länsstyrelsen, Kriminalvården, och Kustbevakningen har alkolås i sina tjänstefordon. Utryckningsfordon är undantagna i förordningen.
Trafikverket tillhandahåller expertis kring smart teknik för att förhindra onykter körning. De stödjer även nykterhetsstödjande projekt som syftar till att öka kunskap och användningen av ny teknik på området. Genom deltagande i standardiseringsarbete på Europanivå verkar Trafikverket för att säkra teknik, funktion och kvalitet för produkter på marknaden. Trafikverket deltar även i en amerikansk referensgrupp beträffande utvecklingen av nästa generations passiva alkolås.

Kustbevakningen gör kontinuerligt kontroller av lastsäkring och farligt gods på lastbilar i samband med färjetrafikens ankomster och avgångar. Vid dessa tillfällen görs även utandningsprov på chaufförerna. Kustbevakningens befogenheter avseende ratt- och sjöfylleri innebär att av Kustbevakningen förordnade förundersökningsledare får besluta om att inleda och leda förundersökning om rattfylleri, grovt rattfylleri, sjöfylleri och grovt sjöfylleri.

Ertappas någon så görs ytterliggare prov. Eftersom det oftast är utländska personer som ertappas vid dessa nykterhetskontroller häktas vederbörande under utredningen tills dom faller, på grund av flyktfaran. Svenska medborgare släpps i avvaktan på domslut.

I och med införandet av en promillegräns har Kustbevakningen nu befogenheter avseende ratt- och sjöfylleri. I Skåne kan inte märkas någon större skillnad i antalet sjöfyllerifall. Antalet per år är mindre än tio. Det handlar framför allt om handelsjöfarten som passerar Skånekusten och Öresund och då ofta i samband med grundstöttningar.

I Polisens dagliga verksamhet ingår att lagföra motorfordonsförare som är påverkade av alkohol eller droger. Som ett led i att uppdaga drograttfyllerister utbildas polismän i så kallade tydliga tecken, som innebär att känna igen typiska tecken som en person uppvisar och som är relaterade till drogpåverkan. Enligt polismyndighetens verksamhetsplan ska 300 000 alkoholutandningsprov genomföras. Uppföljning av resultatet sker regelbundet.